Narkotika är ett samlingsnamn för ett antal droger och har sitt ursprung i grekiskans narkotikos betyder sömn, dövande, bedövning eller känslolöshet. Ordet användes ursprungligen för preparat som var bedövande, främst morfinliknande sådana och återfinns i den medicinska termen narkos.

Med narkotika förstås enligt narkotikastrafflagen (1968:64) ”läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lag” (1992:860).

Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att upprätta en förteckning över vad som är narkotika enligt narkotikastrafflagen. Enligt narkotikastrafflagen är all olovlig befattning med narkotika förbjuden.

Amfetamin och kokain
Amfetamin och kokain är centralstimulerande medel som påverkar det centrala nervsystemet.
Amfetamin framställs på kemisk väg och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller och kan vara utblandat med icke-narkotiska medel.
Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedlen prokain och bensokain, eller andra centralstimulerande droger.

Bensodiazepiner
Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som började användas i Sverige under 1960-talet. Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De har även i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro, ångest och tillfälliga sömnstörningar. 

Blandmissbruk
Missbruk av flera olika droger i kombination, sk blandmissbruk, är mycket vanligt. Missbruksmönster där missbruk av flera droger i kombination, eller olika preparat vid olika tillfällen förekommer, har givit upphov till begrepp som "missbrukarens smörgåsbord". Istället för att beskriva missbrukare som till exempel "heroinister" eller "amfetaminister" är blandmissbrukare, som tar en "dominerande drog", eller "basdrog", en mer rättvisande beskrivning. 

Cannabis
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen. I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats. 

Dopning
Anabola androgena steroider är syntetiska preparat som utvecklats för att ge anabola (proteinuppbyggande) effekter med så liten androgen (förmanligande) effekt som möjligt vid medicinsk användning. Androgena effekter finns dock kvar och preparaten bör benämnas anabola androgena steroider, AAS. Den medicinska användningen är i dag ytterst begränsad. AAS används huvudsakligen vid underfunktion av manliga hormoner, vid svåra blodsjukdomar och vid svår benskörhet hos äldre kvinnor. I stället har dopningen kommit att svara för den största delen av konsumtionen. 

Ecstasy
Ecstasy är det vanligaste namnet på den drog som kemiskt går under beteckningen, 3,4-metylendioximetamfetamin, MDMA. Ecstasy liknar det centralstimulerande preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten mescalin. Andra smeknamn på drogen är Adam, XTC, MDM, mfl. Ecstasy, liksom den kemiskt besläktade drogen MDA (love drug), anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger. 

GHB
GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra, är en kroppsegen substans som förekommer i de flesta av kroppens vävnader. GHB påverkar en rad centrala funktioner såsom vakenhet, sömn och temperaturreglering liksom känslor som aggressivitet och sexualitet. GHB är såväl prekursor (modersubstans) som metabolit (nedbrytningsprodukt) till GABA (gammaaminosmörsyra), en annan signalsubstans i centrala nervsystemet. Samspelet mellan GHB och GABA kan förklara en del av de typiska effekterna av GHB-intag såsom variationer i vakenhet och sänkt kroppstemperatur. I motsats till GABA passerar GHB snabbt blod-hjärnbarriären (hjärnans kemiska skydd mot omgivningen). 

Heroin och andra opiater
Opium är intorkad mjölksaft som utvinnes från frökapslarna på opievallmon, Papaver somniferum. Av detta råopium kan man framställa morfin och ur morfinet, heroin och kodein. Opiater har sedan lång tid använts både som läkemedel och berusningsmedel. 

LSD
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. 

Sniffning
Att sniffa är att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och gas i djupa inandningar. Erfarna sniffare förlänger ruset genom att ta starka koncentrationer, t.ex. med hjälp av plastpåse eller genom att "fylla på" med några inandningar med jämna mellanrum.

För mer information om droger, läs mer på Drogportalen.se