I Sverige finns två nyktra studenthem för universitetsstudenter. Ett av dem är Arken i Uppsala. Motdrag knackade på hos fyra av de hundratal ”hemiter” som valt att hyra rum där.

Diana Jamal, 22 år, studerar till receptarie (utbildning för att jobba på Apoteket), flyttade från Sandviken till Uppsala, men kommer ursprungligen från Irak

" Mitt rum är väldigt ljust. Jag ville ha det så, för i Sverige blir det mörkt så snabbt på vintern. Det var mammas idé att inreda med mycket blått och vitt för att få det ljust. Och just nu behövs det verkligen för vi har tio dagars inläsningsperiod så jag sitter vid mitt skrivbord varje dag och pluggar. Många kompisar går till bibblan, men här är så lugnt så jag kan sitta hemma.
Varje dag ber jag fem gånger. Då rullar jag ut min bönematta som ligger i garderoben.
Möblerna har jag fått låna av Arken, men mikron sa jag till min pappa att ta hit. Den var bra att ha när det var Ramadan för då måste man äta före klockan tre och jag ville ju inte störa de andra i korridoren så tidigt!
     Jag flyttade hit i början av höstterminen och var nöjd från första dagen. Det är skönt för jag varken röker eller dricker. Jag hade tänkt söka en lägenhet, men var rädd för att grannarna skulle dricka mycket. Min kompis bodde i en annan studentkorridor och där hade de fester till klockan tre på natten. Till slut var hon tvungen att flytta.
     Det är jag och sex killar i min korridor. Han som bor mittemot jobbar som tolk och pratar persiska, svenska och lite arabiska. Han har läst det jag skrivit och har hjälpt mig jättemycket med språket.
     Många invandrare har inte så mycket kontakt med svenskar. Jag kom till Sverige från Irak för fem år sedan så att bo på Arken är bra för språket och för att få information från de andra.
Det är också många aktiviteter här. Vi har söndagsfika och då brukar jag prata mycket film med de andra, särskilt skräckfilmer. Jag tycker mycket om skräck, ”Dead silence” till exempel. Jag vet inte varför, det bara är så. Jag brukar titta på film på min dator här på rummet, men jag vågar inte titta ensam!"

Jesper Jacobsson, 24 år, läser på Naturvetarprogrammet med inriktning kemi, från Sundsvall.

" En av de häftigaste sakerna jag har här inne är den lilla Redwood-plantan. Jag köpte fröna på nätet från England. Redwoodträdet är en av världens största organismer, fullvuxet kan det bli 110 meter högt. Om jag planterar om det regelbundet i cirka 3 000 år så växer det nog till sig!
     Det är väldigt välmöblerat härinne, compact living. För att kunna bo så här är det en förutsättning att man har koll på sina grejor och det har jag. Jag har tänkt i kubik och inte i kvadrat och det är mycket växter och böcker. Många av böckerna är fantasy. När jag gick på mellanstadiet läste pappa ”Sagan om ringen” högt för mig. Jag tror att han ångrade sig när han väl hade börjat, för den var så lång. Men på senare år har det blivit mycket kurslitteratur. Jag gjorde en liten summering över hur mycket jag lagt ut på det under mina studieår – 20 000 kronor!
     Jag är inne på mitt femte år av kemi och nästa år börjar exjobbet. Sedan vill jag doktorera. Intresset för växter är mer på hobbynivå. Jag läste en sommarkurs i floristik. Man luktade på blommor och åt matsäck, och sedan fick man veta vad blommorna hette på latin.
     För ett och ett halvt år sedan fick jag ett rum här. Det är så trevligt, inga högljudda spritfester på fredagskvällarna och en gemenskap med fester och fika på söndagarna. Det gör att man får mycket mer ut av sitt boende jämfört med en normal studentkorridor. Det är förvånansvärt lite diskussioner om nykterhet här. Det är så skönt att det är grundtillståndet. Här är det resten av världen som är lite konstig som dricker. Den enda nackdelen med att bo i korridor är att det kan vara lite jobbigt om någon inte diskar efter sig i köket. Då bara suckar jag eller så diskar jag upp. Kanske säger jag till."

Filippa Fredlund, 24 år, läser fristående kurser, nu Psykologi B, från Uppsala.

"Jag skulle beskriva mitt rum som mysigt och vackert. Min bokhylla är organiserad, jag är ordningsmänniska: överst är plugghyllan, sedan kommer musikhyllan, sedan lite andlig näring med bibeln och koranen, det är stärkande för själen! Och längst ner har vi språkhyllan.
Elpianot är jag glad över. Jag är väldigt musikintresserad och nu kan jag till och med spela mitt i natten för jag kan höja och sänka volymen. Just nu spelar jag mycket klassiska melodier, som Für Elise, men också jazz och lite annat. Jazz är coolt.
     Jag har bott här i nio månader. Det är bra att vi har egen toa och dusch och det är lagom många människor i en korridor – vi är sju. Det är bra sammanhållning, jag har blivit kompis med tjejen som bor i rummet bredvid mitt. Det var lite komiskt hur jag och Sara blev vänner. Vi såg varandra i korridoren och kände igen varandra. Det visade sig att vi hade läst finska ihop tidigare. Vi pratade i köket och relativt snabbt började vi knacka på hos varandra.
     Mitt hjärta brinner verkligen för språk. Jag blir glad av det och det öppnar nya dörrar. Innan man kan ett språk hör man bara melodier, men sedan börjar orden ta form och melodierna får mening. Jag tycker nästan att man får olika identiteter när man pratar olika språk. Man förknippar språket med stället där man har pratat det, vad som hände där och människorna man träffade. Jag pratar tyska för att mamma kommer därifrån, lite finska, lite arabiska, ryska som jag pluggade i ett år och lite thailändska för jag var på utbyte i Thailand med CIU (Centrum för internationellt ungdomsutbyte)."




Johan Lundmark, 25 år, studerar på lärarprogrammet, från Skellefteå.

"Jag har bott på Arken sedan i augusti. Innan dess var jag ett år i USA och jobbade som aupair. Först trodde jag inte att jag var en korridorsperson. Men nu känner jag i stället att jag inte skulle vilja flytta tillbaka till lägenhet. Det bor mycket schysst folk här och det händer mycket. Till exempel finns föreningen Rent Spel som anordnar kvällar med sällskapsspel och så spelar vi innebandy en gång i veckan.
Jag sitter mycket vid datorn. Jag och några kompisar startade upp ett community, som ger support till dem som använder Linux.
     I mitt rum har jag nästan alltid musik på, även när jag pluggar. Jag måste ha det i bakgrunden. Mest blir det alternativ rock som Nine Inch Nails.
     Jag läser till gymnasielärare i naturkunskap och svenska. Svenska valde jag för att det är kul att kunna uttrycka sig. Man kan ju använda språket på så många olika sätt. Naturkunskap valde jag faktiskt för att jag ville ha ett lite tråkigt ämne. Då får jag distans till det, om jag hade blivit datorlärare hade jag kanske tröttnat på mitt intresse.
     När vi skulle presentera oss i klassen skulle man berätta något lite personligt om sig själv och då sa jag att jag bodde på ett nyktert boende. Och de såg undrande ut, liksom bara va?! Men när jag berättade mer tyckte de inte det var konstigt.
     Jag bor här för att få närhet till allt som händer, till rörelse och till människor. Faktiskt kan jag inte komma på några nackdelar med att bo här. Jag hör inte grannarna och tittar jag ut så ser jag den fina parken.
      Jesusstatyn här på skrivbordet har jag köpt i min farbrors bokhandel. Den är handgjord. Gud är viktig för mig. Och gemenskap, både med gud och med människor."




Peter Andersson, föreståndare på Stiftelsen Nykterhetsvännernas Studenthem i Uppsala:

Varför kallas de som bor på Arken hemiter?
– Hemit är ett gammalt namn som användes om de som bodde i studenthemmen i Uppsala på 1800-talet och i början av 1900-talet. Arken är vad jag vet det sista hemmet som fortfarande använder namnet. Vi har använt det sedan Arken grundades 1889. Men på den tiden låg huset där studenthemmets park ligger i dag. Förmodligen har det något att göra med ”hem”.

Vad gäller för att få bo på Arken?
– Man ska vara nykter i huset. Men vi vill gärna att icke-nykterister bor här också för då vet vi att de åtminstone är nyktra i huset. Det kan ju också ses som en värvningsmetod, några har blivit nykterister under sin tid på Arken.

Vad skiljer Arken från andra studenthem?
– Gemenskapen. Vi har konserverat studentkulturen och bevarat det sociala som inte längre finns i andra studentboenden. Till exempel har vi söndagsfika året runt. Sedan är det nog renare, eftersom folk tar mer ansvar när de känner delaktighet. Dessutom ligger hyran lägre än för många andra studentrum, mellan 300 till 400 kronor lägre.

Hur ska man göra om man vill bo på Arken?
– Det är viktigt att ställa sig i kö i tid. För en organiserad nykterist, alltså som har ett medlemslöfte, tar det vanligtvis mellan ett halvår och ett år. De prioriteras, sedan får icke-organiserade nykterister rum och i sista hand icke-nykterister.

Hur många nyktra boenden finns det i Sverige?
– Vad jag vet finns det bara två. Arken i Uppsala och Tempus i Stockholm.

Hur drivs Arken?
– Arken är en fristående stiftelse utan vinstintresse. Syftet är att tillhandahålla bra och billigt studentboende för nykterister.

www.studenthemmettempus.se
www.student.uu.se/studorg/nvs/

Text: Martina Frisk
Bild Martina Holmberg