Världssvälten har aldrig varit större än nu. En dryg miljard människor går hungriga varje dag. Men en fjärdedel av maten som svensken köper hem åker rätt ner i sophinken.Och dina rester är Marcus mat. Han kallar sig sopdykare och lever på det som blev över. Möt Marcus Regnander, 26, som väljer avfall istället för överflöd.

Text: Karin Abrahamsson

Bild: Pontus Johansson

Klockan är strax efter tio på kvällen. Mataffären har släckts ner och butikspersonalen har gått hem. I luften ligger en svag soplukt.

Här, på en mörk bakgata i Göteborg, fyndar sopfolket.

Marcus Regnander knäpper på ficklampan och hoppar vant ner i den blåa containern. Han rafsar runt ett slag och lassar därefter ut en stor vattenmelon ur soptunnans mörker.

-         Jag lever skitlyxigt. Jag skulle aldrig ha råd att äta så här mycket grönsaker och frukt om jag inte letade i soporna, säger han samtidigt som han fiskar upp en klase bananer med ena handen och ett knippe morötter med den andra.

Marcus lever i princip på det som bjuds i sophögarna. Matkontot ligger på någon hundralapp i månaden. Men ingen skulle kunna gissa att han lever på sopor. Han ser frisk och fräsch ut, har rena kläder och läser till sjuksköterska som vilken Svensson som helst.

Ungefär en gång i veckan ger han sig ut på jakt. Iklädd ett par jeans, gamla löparskor och en röd ficklampa hämtar han hem veckans fångst.

Marcus har sopdykt i ett år och fortfarande förvånas och förfäras han över vilka mängder mat som slängs. Han berättar om gången han hittade tre plattor färskpressad juice, eller den gången hela containern var fylld av ballerinakex.

Vissa av varorna kastas eftersom de har passerat bäst före-datum, andra har skönhetsfel och några har helt enkelt utgått ur sortimentet.

-         ”Bäst före” är en vansinnig märkning. Maten är ju bra efter! Allt handlar om att lukta, smaka och kolla så att allt är okej. Visst kan det låta äckligt att äta sopor, men vi äter ju inte mögliga saker.

Marcus sopdyker inte för att han är fattig. Han har råd att köpa mat. För honom är det ett medvetet val, en protest mot, som han säger, ”ett vansinnigt, ohållbart, miljöförstörande, rovkapitalistiskt konsumtionssamhälle”.

-         Det sjuka är att det går att välja och vraka bland soporna. Det är bisarrt att vi slänger mat för att det inte passar att sälja den. Och samtidigt svälter människor, säger han och skakar på huvudet.

I containerns mörker hittar Marcus plötsligt ett hav av tablettaskar. Det är så många att det är omöjligt att ta med alla hem. Det är märkligt att se. Containern är inte full av sopor, utan svämmar över av mat. Fräsch mat, som varken luktar illa eller ser gammal ut. En undring flyger genom luften: Kan en tablettask ens bli gammal?

Strax därefter dyker Marcus huvud upp ur soptunnan. Han vrider fundersamt på en grönsak och säger att han aldrig sett något liknande förut.

-         Sopdykningen gör att jag kan variera min kost. Jag har hittat frukt som jag inte har vetat vad det är, eller i vilken ände man ska öppna den. När jag handlar så blir det alltid samma saker. När man sopdyker så får man ta det man får och det kan verkligen bli vad som helst, säger Marcus och lägger den odefinierbara grönsaken i spara-högen.

I containrarna finns så mycket mat att han ofta får bjuda hem vänner och bekanta för att kunna ta allt tillvara. Marcus menar att det är absurt att det finns mängder av mat – i våra sopor.

Om Marcus bjuder på sopmiddag, så brukar han berätta det för gästerna.

-         De kan bli lite äcklade men nyfikna när man berättar, och jag gillar att röra om i huvudet på folk. Det här är ju något som jag står för hela vägen.

Men, är det lagligt då? Nej. I Sverige är det förbjudet att lägga vantarna på saker som andra har kastat.

-         Svinn med mat är naturligtvis ett problem, men att "sopdyka" är inte tillåtet. Att ta matavfall från en container räknas som stöld eller snatteri, säger Sven Lundgren, jurist på Avfall Sverige.

Brottet kan polisanmälas, men det är tveksamt om åklagaren driver sådana här ärenden vidare. Sven Lundgren känner inte till några fällande domar på området.

Marcus vet att det är olagligt.

-         Jag tycker inte att egendom är så heligt när den ligger i soptunnor. Argumentet att någon "äger" soporna är inte tillräckligt bra för att låta mat gå till spillo, säger Markus och rycker på axlarna.

På den mörka bakgården i Göteborg blickar Marcus ut över sin fångst. I en kartong trängs morötter, två förpackningar kokosbollar, mängder av tablettaskar och en stor vattenmelon.

-         Det var en okej kväll, men jag hittade ju ingen direkt skatt, säger han.

Trots det går han hem med en kartong fullpackad med mat. Men helst skulle han knatat hem med tomma händer. För Marcus är sopdykningen mest av allt ett exempel på hur skev världen är.

-         Jag hoppas att det inte går att sopdyka så länge till. Att matslöseriet upphör och vi lär oss ta bättre tillvara på vår mat. Men för det krävs kamp, säger han.

Och för Marcus del har kampen bara börjat.   

Hallå Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Hur länge håller maten efter att bäst före-datum gått ut?

-         Det finns inget generellt svar på den frågan. Hur länge ett livsmedel håller beror på förvaringstemperatur och livsmedelstyp.

Hur kollar man om maten är gammal eller inte?

-         Se, lukta och smaka på maten. Lita på dina sinnen.

Vilka knep finns det för att få mat att hålla längre?

-         Sänk temperaturen i kylskåpet till cirka fyra grader, låt inte maten stå framme mer än nödvändigt och köp inte hem mer mat än du behöver.

Finns det varor som håller i princip hur länge som helst?

- Torra livsmedel som spannmål, pasta, ris, hårt bröd och kex kan förvaras länge om de förvaras på rätt sätt. Ättika och socker i fast form håller också väldigt länge, precis som läsk, salt och tuggummi.

(Bild: Karin Abrahamsson)

Fakta: Matsvinn

- Varje år slänger svenska matvarubutiker mer än 100 000 ton mat, värd över två miljarder kronor, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

- Enligt Livsmedelsverket slänger vi 25 procent av den mat vi köper hem.

- Totalt slänger svensken 493,8 kg hushållsfall per år, varav 98 kilo är matavfall enligt branschorganet Avfall Sverige.

-         57 procent av svenskarna slänger maten vars bäst före-datum har gått ut, enligt Konsumentföreningen Stockholm, Rapport från en slaskhink.

- 1 020 miljoner människor går hungriga varje dag och hunger och kronisk undernäring kommer att uppnå historiskt höga nivåer under 2009, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO.

- Priset på spannmål har ökat med nästan 100 procent sedan 2005. Ytterligare 100 miljoner människor riskerar att på grund av ökade matpriser drivas in i fattigdom, enligt FAO.

Vill du veta mer om sopdykning?

Kolla på: friskit.forumportal.se eller frigan.wordpress.com