Alkohol som utvecklingshinder

Alkohol som utvecklingshinder

Avdelning: UNF:s Drogpolitiska Program

Publicerat 5 oktober 2022

Vi i UNF ser alkohol och andra droger som ett hinder för människors och samhällens utveckling. I många länder är alkoholen en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död.[1]Världshälsoorganisationen (WHO). Alcohol. https://www.who.int/health-topics/alcohol#tab=tab_1, hämtad 20 februari 2021. När alkohol behandlas som en vara bland andra ignoreras detta problem. 

Alkoholindustrin motarbetar aktivt folkhälsoinsatser, reglerande lagstiftning och andra insatser som är till för att skydda människor.[2] Leimar, Per. 2015. Alkoholen och Samhället. Tema 2015/2016: Alkoholens Andrahandsskador. Stockholm: IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet och Forum Ansvar, s. 56-63. Detta är särskilt tydligt i länder som inte har någon historisk alkoholkultur, ett exempel på detta är Heinekens utveckling i Afrika.[3]van Beemen, Olivier. 2019. Heineken in Africa: A multinational unleashed. New York: Oxford University Press.  Många låginkomstländer har ingen nationell alkoholpolicy för att förebygga och minska problem orsakade av alkohol[4]Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 9.

Alkoholproblem drabbar människor som redan är ekonomiskt och socialt utsatta, ofta i länder med låg eller medelinkomst.[5]World Health Organization. 2018. Global Status Report on Alcohol and Health 2018. Schweiz: World Health Organization, s. 82 Familjer drabbas hårt när beroende bidrar till att någon i hushållet spenderar inkomsten på alkohol och andra droger istället för basbehoven för överlevnad. Unga är särskilt utsatta i vissa länder, till exempel i Zambia där 27 % av de som behandlas för alkoholism är under 20 år.[6]Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla, s. 66 Alkoholen spelar också stor roll för spridningen av HIV/AIDS, eftersom den kan bidra till att öka sexuellt risktagande, ökar smittorisken och förvärrar symtomen vid HIV/AIDS. [7]Schuper, P A; Neuman, M; Kanteres, F; Baliunas, D; Joharchi, N., & Rehm, J. 2010. ‘Causal Considerations on Alcohol and HIV/AIDS — A Systematic Review’, Alcohol & Alcoholism, 45:2, s. … Continue reading

För att lösa problemen behövs insatser både för att förebygga konsumtion, vårda missbrukare och reglera alkoholindustrin. Förebyggande insatser möjliggör för unga att själva bestämma över sina liv och leder till att färre hamnar i beroende. Frågan handlar också om att ha livskvalité och hopp om framtiden. Missbruksvård hjälper den som hamnat i beroende att återhämta sig och komma tillbaka in i samhället och erbjuder stöd till anhöriga. Reglering är dock en nyckel för att industrin inte ska skapa möjligheter att själva tjäna på desperation och utsatthet.

Sverige ger ekonomiskt stöd till vissa länder för att hjälpa i deras utveckling. Detta kallas för bistånd. Det är viktigt att Sverige ställer krav på att biståndet används folkhälsofrämjande och för alla invånares bästa. Detta innebär att alkoholindustrin inte ska vara närvarande och påverka användningen av biståndet och att de aldrig ska vara en samarbetspartner för Sverige.

UNF kräver:

  • att allt vårt bistånd ska omprövas och ställas ytterligare krav på att alkohol- och drogindustrin inte är närvarande eller har en indirekt bestämmanderätt över hur biståndet används,
  • att Sverige inte samarbetar med alkohol- och drogindustrin på något sätt i världen
  • att Sverige erkänner alkohol som utvecklingshinder och arbetar för att motverka alkohol- och drogindustrin i de områden vi arbetar och ger bistånd till,
  • att Sverige stärker det förebyggande arbetet i utvecklingsländer som behöver det,
  • att Sverige öronmärker hjälp till att bygga upp missbruksvård i utvecklingsländer,
  • att internationella samarbetsorganisationer främjar en restriktiv drogpolitik,
  • att folkhälsa ska stå över ekonomiska intressen och frihandelsavtal
  • att Sverige verkar för en restriktiv drogpolitik globalt 

Fotnoter

Fotnoter
1 Världshälsoorganisationen (WHO). Alcohol. https://www.who.int/health-topics/alcohol#tab=tab_1, hämtad 20 februari 2021.
2  Leimar, Per. 2015. Alkoholen och Samhället. Tema 2015/2016: Alkoholens Andrahandsskador. Stockholm: IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet och Forum Ansvar, s. 56-63.
3 van Beemen, Olivier. 2019. Heineken in Africa: A multinational unleashed. New York: Oxford University Press.
4 Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 9
5 World Health Organization. 2018. Global Status Report on Alcohol and Health 2018. Schweiz: World Health Organization, s. 82
6 Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla, s. 66
7 Schuper, P A; Neuman, M; Kanteres, F; Baliunas, D; Joharchi, N., & Rehm, J. 2010. ‘Causal Considerations on Alcohol and HIV/AIDS — A Systematic Review’, Alcohol & Alcoholism, 45:2, s. 159-166.