Alkoholregler i offentliga miljöer

Alkoholregler i offentliga miljöer

Avdelning: UNF:s Drogpolitiska Program

Publicerat 18 augusti 2022

UNF tycker att offentliga miljöer ska vara tillgängliga och trygga för alla. För att åstadkomma detta är det viktigt att alkohol inte är en del av dessa platser. Alkohol bidrar till otrygghet hos många och är dessutom ofta inblandat i olika våldsbrott, särskilt misshandel. [1]Olseryd, Johanna. 2015. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet. Vidare ger alkohol i offentligheten möjlighet för alkoholnormen att hela tiden genomsyra våra gemensamma utrymmen.

Med offentliga miljöer syftar vi på platser som allmänheten kan vistas på utan att äga dem. Platser där många människor kan mötas och vara och som vi passerar igenom. Detta inkluderar därför till exempel torg och parker, men även till exempel gator, trottoarkanter och parkeringen utanför en livsmedelsbutik. Offentliga miljöer finns alltså både i större och mindre samhällen. Offentliga miljöer kan ses som väldigt viktiga för invånares möjligheter att påverka demokratiska processer i samhället eftersom det ofta är där protester hålls och olika grupper kan synas och mötas med sina olikheter och politiska budskap. [2]Mitchell, Don. 2003. The Right to the City: Social Justice and the Fight for Public Space. London: The Guildford Press. Det är alltså viktigt att offentliga miljöer är tillgängliga för alla medborgare från ett demokratiskt perspektiv.

Sättet offentliga miljöer är byggda och planerade påverkar hur bekväma olika personer kan känna sig i dem. Ett exempel är hur många kvinnor använder sig av olika strategier för att hantera rädsla för att hamna i olika situationer där de kan utsättas för våld.[3]Valentine, Gill. 1989. ‘The Geography of Women’s Fear’, Area, 21:4, s. 385-390. Vissa platser eller tider på dygnet kan anses farligare än andra och därför undvikas. Dessa strategier kan också användas av till exempel rasifierade, men på olika sätt. [4]Day, Kristen. 1999. ‘Embassies and sanctuaries: women’s experiences of race and fear in public space’, Environment and Planning D: Society and Space, 17:3, s. 307-328. Detta ska inte behöva hända. Många stadskärnor har restauranger med uteservering, vilket innebär att den som rör sig på gatan och den som konsumerar alkohol på restaurang är närmre varandra, vilket kan bidra till en ökad otrygghet. Tillstånd för uteserveringar bör därför begränsas för att skapa offentliga miljöer som känns trygga både dagtid och nattetid för personer av alla typer av bakgrunder och identiteter.

UNF kräver:

  • att alkohol är förbjudet i offentliga utomhusmiljöer
  • att serveringstillstånd för uteserveringar ges endast i undantagsfall
  • att samhället ska arbeta för att alla ska kunna känna sig trygga i offentliga miljöer alla tider på dygnet och att alkoholfrågan ses som en viktig del i detta arbete

Fotnoter

Fotnoter
1 Olseryd, Johanna. 2015. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet.
2 Mitchell, Don. 2003. The Right to the City: Social Justice and the Fight for Public Space. London: The Guildford Press.
3 Valentine, Gill. 1989. ‘The Geography of Women’s Fear’, Area, 21:4, s. 385-390.
4 Day, Kristen. 1999. ‘Embassies and sanctuaries: women’s experiences of race and fear in public space’, Environment and Planning D: Society and Space, 17:3, s. 307-328.