Turism & kultur

Turism & kultur

Avdelning: UNF:s Drogpolitiska Program

Publicerat 5 oktober 2022

Ett av de vanligaste sätten som svenskar köper alkohol är genom resor utomlands.[1]Trolldal, Björn. 2020. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2019. CAN Rapport 193. Stockholm: CAN. s. 9. Varje år spenderar svenskar över 10 miljoner nätter på fritidsresor utomlands.[2] SCB & Tillväxtverket. 2020. Antal resor efter region, boendeform, målgrupp och år. Tillgänglig via … Continue reading En av baksidorna till detta är att svenskarna ofta tar med sin alkoholkultur dit vi reser. De pengar turister spenderar på alkohol gör det möjligt för industrin att etablera sin närvaro på platserna folk reser till. Detta skadar lokalbefolkningen på kort och lång sikt.

Alkoholindustrin använder sig i flera länder av så kallade ölflickor. Detta är unga kvinnor som anställs för att öka försäljningen av ett visst ölmärke; de kläs i åtsittande, ofta korta klänningar i märket och får utstå sexuella trakasserier, låg lön och risk att själva hamna i prostitution och beroende.[3]Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 39 Trots att företagen lovat att bättra sig undviker de istället ansvaret för situationen genom att ölflickorna anställs av baren snarare än direkt av företaget.[4] Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 40

”They have joined the Club” Så lyder en text på en reklamskylt för en klubb i Ugandas huvudstad Kampala. På bilden solar en afrikansk man och kvinna på en sandstrand.[5] Heine, Sara. 2011. Happy Hour i paradiset: Om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga världen. Schyst resande. s. 27 Texten betyder två saker, både att paret har valt ölsort, men också att de valt social status och kultur.[6] Heine, Sara. 2011. Happy Hour i paradiset: Om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga världen. Schyst resande. s. 27 På så vis blir ölsorten ett sätt att visa på en västerländsk livsstil.[7] Heine, Sara. 2011. Happy Hour i paradiset: Om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga världen. Schyst resande. s. 27

Detta är bara ett exempel på vad alkoholindustrin gör ute i världen. Detta stärker vi med massturism och reseföretagen använder gärna alkohol i sin marknadsföring för att vi ska resa. Därför borde vi förbjuda alkohol i resemarknadsföring och se till att svenskar inte heller kan ta med alkohol hem från resmål. Detta säkerställer att alkoholindustrin utomlands inte tjänar extra pengar på att alkohol köps med hem.

UNF kräver:

  • att Sverige inte tillåter införsel av alkohol från utanför EU
  • att reseföretag inte tillåts använda alkohol i sin marknadsföring
  • att lokalbefolkning inte påtvingas gästande turisters alkoholkultur
  • att lokalsamhällen inte skadas av turistnäringens alkoholkultur

Fotnoter

Fotnoter
1 Trolldal, Björn. 2020. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2019. CAN Rapport 193. Stockholm: CAN. s. 9.
2  SCB & Tillväxtverket. 2020. Antal resor efter region, boendeform, målgrupp och år. Tillgänglig via https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV1701__NV1701C/NV1701Res003/table/tableViewLayout1/, hämtad 7 februari 2021.
3 Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 39
4  Andersson, Pierre. 2019. Världens Baksmälla. Stockholm: IOGT-NTO och NBV. 4:e utgåvan. s. 40
5, 6, 7  Heine, Sara. 2011. Happy Hour i paradiset: Om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga världen. Schyst resande. s. 27