På kojbyggarläger växer nya idéer fram

Det är andra dagen på sommarens första kojbyggarläger vid Café Skogen i Örebro, i föreningen Lägerrävarnas regi. Kojbyggarlägret vänder sig till barn mellan 9 och 14 år. Därefter kan man bli ledare.

– Får vi börja bygga igen?

Ropet kommer från en kojbyggare som är sugen på att fortsätta, efter en stunds välbehövlig energipåfyllning i form av fruktstund.

Lägerchefen ger svar.

– Ja! Men bara när ledare också är på plats!

Lägerdeltagarna rusar mot sina kojor nere på gräsplanen vid skogskanten, med ledarna strax efter.

På den här platsen har nykterhetsrörelsen bedrivit verksamhet sedan 1920-talet och numera drivs ett välbesökt café, loppis och föreningsverksamhet för alla åldrar. Och ett populärt kojbyggarläger sedan 2012.

– Här ska det vara en dörr.

– Och här ska luckan vara.

Tolvåriga Julia Larsson och Moa Samuelsson Georgson tar en kort paus i sågandet för att visa upp kojan som deras grupp bygger. Kojbyggarlägret började igår och redan är stommen klar och ett par väggar är på plats.

– Vi var på kojbyggarläger förra året också, berättar Moa. Då byggde vi en kiosk.

Vad blir det i år?

– En kiosk, skrattar Moa och Julia.

Att vara på kojbyggarläger utvecklar kreativiteten, menar Matilda Ribeiro som är ledare i Moas och Julias grupp. För några år sedan var hon själv deltagare.

– Det är kul att vara ledare och hjälpa barnen att lyckas.

Det blir inte alltid som man planerat

Ett par kojor bort sitter Tage Spiridon Tiderman, 13 år, på huk och spikar så det står härliga till. Det här är en van kojbyggare, det märks direkt. Han har dock stött på ett litet problem. Det börjar ta slut på de längsta reglarna som finns att hämta i brädlagret vid skogskanten.

– Då får man göra ett extra stöd nertill, visar Tage medan han spikar. Det blir kanske inte alltid som man planerat men då får man tänka ut egna idéer.

Tage berättar att han alltid har gillat att bygga, rita och skapa. Han tycker att kojbyggarläger är perfekt för någon som gillar kreativa saker.

– Nästa år vill jag också vara med!

Kojbyggarlägret vänder sig till barn mellan 9 och 14 år. Därefter kan man bli ledare. Och det vill Tage gärna bli. Som Erik Ödling, som hjälper Tage med att få fast en lång träregel från taket till marken.

– Kolla här Tage, nu är de 153 centimeter alla tre, säger Erik efter att ha mätt reglarna.

Kojan de bygger på är i själva verket två kojor som byggs ihop, förklarar Erik.

– När lägret började fick varje grupp göra en ritning, fortsätter Tage. Då kom vi på att vi ville göra en större koja.

Längst ner i raden av kojor pågår ett bygge som dock inte ser ut som en koja. Mycket riktigt, det är i själva verket en gigantisk solstol, avslöjar Nora Wahlin A. Mohammed som är lägerchef. Men hon kunde inte låta bli att även själv få bygga.

– Hur man bygger en koja sitter i ryggmärgen. Jag har varit med länge så jag vet hur det funkar.

Det märks. Noras konstruktion ser stadig ut och hon snedspikar vant.

– Som liten var jag deltagare och byggde koja tillsammans med Sebbe och Noel. Nu är vi ledare tillsammans.

På kojbyggarlägret är det muskelkraft som gäller – inte en elektrisk såg eller skruvdragare så långt ögat kan nå. Varje grupp har en uppsättning med verktyg och en liten sågbock.

– Att bygga kojor är en jätterolig lägeridé, tycker Nora.

När de tidigare lägeransvariga kände att de inte riktigt mäktade med längre, tog Nora initiativet till att genomföra lägret även i år. Hon konstaterar att det krävs mycket planering för två veckors läger med närmare 50 deltagare. Hur mycket makaroner äter de exempelvis ..? Att vara lägerchef känns lite läskigt.

– Och jättekul! Jag vaknar varje morgon och tycker att det är så kul komma hit.

Den känslan verkar Nora dela med deltagarna. Av föräldrarna får de höra att ”Det här är sommarens bästa vecka, barnen är supertaggade”.

– Det här lägret betyder mycket för många. Det är viktigt att vi ledare är närvarande, ser barnen och snabbt lär sig barnens namn. Barnen ser också att vi ledare har kul tillsammans.

Här hjälps alla åt

Att åstadkomma en färdig koja på några dagar innebär mer än att spika och såga. Här behöver barnen hjälpas åt.

– De får träna på solidaritet och att visa respekt.

Någon kanske vill bygga ett trevåningshus och en annan en kiosk.

– Då får de rösta och kompromissa. Alla tänker olika, men det är alltid kreativt, säger Nora.

För att orka bygga och vara kreativ behövs det även lite pauser.

– Vi har en del lekar också och spelar fotboll. Och imorgon blir det tårtbakartävling, säger Moa som precis hämtat fler brädor till väggarna.

För att få rätt längd läggs brädan på sågbocken, och Julia sätter sig för att hålla emot.

– Det är kul att såga! I slöjden frågar alla om jag kan såga deras bräder, för jag är bra på det, säger Moa.

– Jag hatar långa spikar!, utbrister ledaren Matilda som kämpar med att dra ut en lång spik som hamnat lite väl snett.

Som tur är finns det ett par dagar till innan föräldrarna kommer för att beundra de färdiga kojorna.

– Vad heter det nu igen.., frågar Julia.

Matilda har svaret:

– Taklagsfest!

Och Moa och Julia har redan planerna klara för nästa sommar.

– Åka på kojbyggarläger!