Beroende- och missbruksvård

Beroende- och missbruksvård

Avdelning: UNF:s Drogpolitiska Program

Publicerat 5 oktober 2022

I Sverige dog 894 personer med narkotika i blodet år 2019.[1]Folkhälsomyndigheten. Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Uppdaterad 9 februari 2021. … Continue reading Mellan 2005 och 2019 ökade narkotikadödligheten med 79 %.[2]Folkhälsomyndigheten. Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Uppdaterad 9 februari 2021. … Continue reading Så ska det inte behöva vara. Varje persons död är en tragedi. Det finns många punkter där missbruksvården brister i Sverige. I UNF vill vi att alla människor ska ha möjlighet att leva sitt liv fullt ut och uppnå sin fulla potential. För att den som av någon anledning har hamnat i drogmissbruk ska kunna uppnå detta behövs en bra missbruksvård där individen får behandling för såväl det fysiska beroendet som psykiska trauman.

Den som söker vård ska alltid bemötas med respekt och aldrig dömas för situationen hen befinner sig i. Många som lider av drogmissbruk lider också av psykisk ohälsa, detta kan både utvecklas som en konsekvens av missbruket eller vara en faktor som leder till missbruk eftersom många självmedicinerar med alkohol eller andra droger.[3]Socialstyrelsen. 2019. Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialstyrelsen. En konsekvens av detta är att beroende kan hamna mellan stolarna när missbruksvården skickar vidare till psykiatrin och psykiatrin skickar till missbruksvården. Missbruksvården ska ta ett helhetsgrepp för både psykisk ohälsa och beroendeproblematik utan att slussa människor fram och tillbaka med risk för deras liv.

Missbruksvården ser dessutom väldigt olika ut beroende på var i landet en bor. Kommunerna ansvarar för missbruksvård, medan regionerna ansvarar för sjukvård och psykiatri. För att det ska bli mer jämlikt behövs tydliga standarder och rättigheter för den som behöver missbruksvård i hela Sverige. Dessutom måste kommunikation och strukturer möjliggöra att missbruksvård, sjukvård och psykiatri samarbetar. Detta skulle kunna uppnås genom att all vård har samma huvudman. Det måste också finnas utbildad personal som förstår hur beroendesjukdomar, psykisk ohälsa och andra sjukdomar samverkar. 

För att fånga upp personer med beroende så fort som möjligt behöver vi rikta fler stödinsatser mot alla människor. På alla skolor och arbetsplatser ska det finnas tillgång till samtalsstöd som har kunskap om beroende- och missbruksvård och hur man tar kontakt med missbruksvården. Dessutom ska primärvården genomföra screening för riskfylld drogkonsumtion och erbjuda rådgivning. Här är det också extra viktigt att personalen är utrustad för att förstå och hantera missbruksproblematik och dess relation med andra sjukdomar.

Slutmålet med missbruksvården måste vara drogfrihet. Den som är beroende är inte fri, men UNF menar att alla människor förtjänar ett fritt och rikt liv. Även om alla som söker missbruksvård i första hand ska erbjudas nykter behandling kan det finnas situationer där läkemedelsassisterad behandling eller substitutionsbehandling behövs. Detta ska då erbjudas, men på ett sätt som förhindrar läckage. Detta för att förhindra att dessa droger når ut i samhället och blir någon annans primärdrog. Oavsett hur behandlingen går till ska det också ingå samtalsstöd som en del för att hjälpa den som är beroende att hantera de psykiska aspekterna.

UNF kräver:

  • att alla ska ha rätt till bra missbruksvård oavsett i landet de bor
  • att missbruksvården moderniseras
  • att missbruksvården får kraftigt ökade resurser
  • att vårdpersonal utbildas om beroendeproblematik och dess relation med psykisk ohälsa
  • att all missbruksvård sker ifrån samma huvudman
  • att regionerna ska sköta missbruksvården
  • att nykter behandling alltid erbjuds i första hand
  • att missbruksvården utgår ifrån allas rätt till ett nyktert liv
  • att alla som söker missbruksvård blir erbjudna behandling direkt genom införande av en behandlingsgaranti
  • att primärvården ska göra screening av riskfylld drogkonsumtion och erbjuda rådgivning
  • att stigmat kring narkotikabruk och missbruk motarbetas
  • att en god samaritlag införs
  • att missbruksvården utgår ifrån patientens hälsa
  • att lättare kunna söka missbruksvård och snabbt kunna få den hjälpen man behöver

Fotnoter

Fotnoter
1, 2 Folkhälsomyndigheten. Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Uppdaterad 9 februari 2021. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/narkotikarelaterad-dodlighet/, hämtad 1 mars 2021.
3 Socialstyrelsen. 2019. Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialstyrelsen.