Inför

Inför ett samtal med valstugorna så är det viktigt att tänka på varför vi gör samtalet. Samtalet har två syften:

• Vi vill uppmärksamma våra frågor. Genom att prata om våra frågor så gör vi dem mer aktuella.
• Vi vill veta vad partierna gör för unga i kommunen. Det är viktigt att vi vet vad partierna står för så kan vi sprida information om vilka partier som är bra eller dåliga för unga. 

Ta gärna med dig något att anteckna med, så du kan skriva ner vad partierna säger, samt lite valmaterial. Valmaterialet kan du sätta upp i området eller kanske dela ut. 

Samtalet

Hälsa och kanske presentera dig för valarbetaren. Därefter kan det vara bra att fråga dem om vad som är viktigt för deras parti i kommunvalet. Valarbetarna gillar ofta att prata om deras frågor och det är ett bra sätt att starta en konversation.

Efter ni har pratat om deras frågor en stund kan du presentera dig lite mer och säga att du är aktiv i UNF. Berätta att ni är nyfikna på partierna tycker i våra frågor och vad de vill göra för unga. 

Framförallt är det fyra frågor som vi vill få svar på:

• Hur arbetar partiet för att unga ska få inflytande i politiken och över sin fritid?
• Hur arbetar partiet för att kommunen ska ha ett bra alkohol- och narkotikaförebyggande arbete för unga?
• Hur arbetar partiet för att det ska finnas en god missbruksvård för unga?
• Hur arbetar partiet för att alla unga ska ha tillgång till en nykter och meningsfull fritid?

Efter samtalet så är det bra att tacka för ett gott samtal. Om ni ska använda deras svar i en insändare eller liknande så kan det vara bra att informera om det. 

Efter

Efter ni har pratat med de olika partierna så kan det vara bra om ni pratar ihop er och bestämmer er vad ni ska göra av deras svar. Kanske kan ni skriva en insändare, eller lägga upp deras svar på era sociala medier! Vill ni har hjälp kan ni kontakta den drogpolitiska gruppen genom Filip Nyman, filip.nyman@unf.se eller Simon Schönbeck, simon.schonbeck@unf.se 

UNF:s krav i valet och lite bra fakta

Alla ska ha tillgång till en nykter och meningsfull fritid!

För att det ska funka behövs nyktra mötesplatser i hela Sverige. Det finns 15 921 platser som serverar alkohol året runt, men bara 842 fritidsgårdar. Idag finns flera kommuner som inte har en enda. Samtidigt vet vi att mötesplatserna ofta bara finns i centralorten i mindre kommuner. I städer är mötesplatserna ofta i centrum och sällan på platser som är tillgängliga för alla.

Barnkonventionen erkänner varje barn och ungdoms rätt till fritid (artikel 31). Trots det vet vi att möjligheten till en meningsfull fritid är ojämlik. Särskilt unga utrikesfödda, hbtq-personer och med funktionsnedsättning har sämre tillgång till fritidsaktiviteter. Vi vet också att resurser och distans är hinder för deltagande.

Vi kräver:

• att det ska finnas ett lagstadgat krav för kommunerna att erbjuda nyktra mötesplatser
• att det ska erbjudas gratis nyktra mötesplatser och billiga ungdomsaktiviteter 
• att det ska finnas en bredd av olika sorters nyktra aktiviteter
• att nyktra mötesplatser ska vara öppna även på kvällar helger och högtider
• att verksamheten ska vara anpassad och tillgänglig för alla unga

Alkohol och narkotikaförebyggande arbete på riktigt!

320 000 barn och unga påverkas negativt av en förälders alkoholproblem, av dessa nås endast ett fåtal, ca 1,5 procent av stöd från samhället. Unga dricker själva allt mindre, en viktig trend att värna. Trots det så skär både kommunerna och staten ner på det förebyggande arbetet. 

Barnkonventionen erkänner barn och ungas rätt till hälsa och skydd från skadliga traditioner (artikel 24). Trots det har färre än varannan kommun stödverksamhet för unga i missbruksmiljö. Många kommuner har inget riktat arbete mot unga, där det finns räcker det sällan till. Färre än 45 procent av alla kommuner arbetar strukturerat med alkohol och narkotikaförebyggande arbete i gymnasieskolan. 

Vi kräver:

• att alla unga ska ha tillgång till en nykter och närvarande vuxen
• att alla kommuner ska erbjuda stöd till unga i missbruksmiljö
• att Skolverket ska involvera normkritik kopplat till traditioner i läroplanen
• att alla barn som växer upp i missbruksmiljö ska bli uppsökta och erbjudas stöd
• att lärare och fritidspedagoger ska fortbildas i hur unga i missbruksmiljö kan identifieras
• och stöttas
• att informationen skolan förmedlar ska vara forskningsbaserad från källor som inte har något vinstintresse från ökad konsumtion av alkohol och andra droger

Vi behöver en bättre missbruksvård för unga!

Bara i våra storstäder söker hundratals ungdomar vård för cannabismissbruk varje år. Även om cannabisbruket inte ökar bland unga så ser vi hur många söker vård. 

Barnkonventionen erkänner barn och ungas rätt till hälsa, tillgång till vård och rehabilitering. Idag har vi en barn- och ungdomspsykiatri som inte räcker till, en skola som inte fångar upp de som behöver det och ett samhällsstöd som inte räcker till. Samhällets stöd och insatser måste förbättras. 

Vi kräver:

• att cannabismissbruksvård för unga utvecklas 
• att ungdomspsykiatri ska klara av ungas behov
• att alla skolor ska arbeta med missbruksvård

Unga har rätt till inflytande över deras liv! 

Barnkonventionen erkänner ungas rätt till inflytande över sina liv, artikel 12. Trots det är det sällan som samhället lyssnar på ungas åsikter och ger dem inflytande. Inflytande i frågor som rör sig själv är värdefullt i sig, men det gör även så ungas fritid, skolan, vård och så vidare kan bli bättre. Barn och unga är de enda medborgarna som inte får rösta, därför är det viktigt att våra åsikter får uttryck på andra sätt. 

Endast sex av tio kommuner har ett arbete kring barnkonventionen för att lyssna på ungas åsikter. Lika många har ett arbete för att öka ungas inflytande. Nästan hälften bryter alltså mot lagen. Bara varannan kommun har en plan för hur de ska arbeta med ungas inflytande. Endast 36 procent har ett remissorgan där unga kan lyfta sina åsikter. 

Vi kräver:

• Alla kommuner ska ha ett aktivt arbete kring ungas inflytande
• Alla kommuner ska ha ett formellt organ där unga själva kan lyfta politiska frågor
• att samhället ger ökade resurser till civilsamhället